Konsekvenserna av ett varmare och fuktigare klimat kan bli stigande havsnivåer vilket särskilt drabbar sydligaste Sverige.
Fler och häftigare stormar och nederbörd kan ge stora skador på såväl landskap som bebyggelse.
Granens förändrade utbredning gör att risken för skador på forn- och kulturlämningar genom vindfällning av träd minskar i
södra Sverige samtidigt som den ökar i norra Sverige.
I torrare hedmarker i norr, där granen breder ut sig på tallens bekostnad, kan ökade skador på forn- och kulturlämningar väntas, liksom i områden där det sammanlagda trädbeståndet ökar generellt. Minskad tjäle i söder tillsammans med ökad nederbörd gör att markskador ökar och därmed risken att fornlämningar drabbas vid avverkningar och transporter. Det ökade trädbeståndet medför att skogsbruket kommer att kunna bedrivas i andra miljöer än idag, vilket innebär ökad skaderisk för forn- och kulturlämningar i fjällområdena. Den ökande konkurrensen inom rennäringen om renskötselområden, samt intresse- och markanvändningskonflikter med andra intressenter kommer att utsätta kulturmiljöer för ökad förslitning och den levande samiska kulturen för ökat tryck.
Effekterna av klimatförändringarna rör även kulturarvet under jord. Metallfynd från förhistorisk och historisk tid riskerar att korrodera sönder i högre grad än i dag på grund av ökad nederbörd i form av surt regn. Ökad kloridhalt i jorden påskyndar processen, men även färre frostmånader ger längre korrosionsperioder. I tillägg till detta ger ökade mängder regn grogrund för ökad aktivitet hos mikroorganismer. Vidare bör nämnas att nya arter alger och lavar kan etablera sig på det byggda kulturarvet av sten, i vilket vi bör inkludera stenmurar, statyer och offentlig konst.
Även den nödvändiga energiomställningen kan komma att förändra bebyggelse och odlingslandskap, med energibesparande åtgärder,
vidsträckta ytor med odlingar för biomassa, fler och större anläggningar för vind- och vattenkraft. Jordbrukslandskapet kommer
att förändras till följd av nya grödor och ändrad flora och fauna. Även forn- och kulturlämningar påverkas genom att en förväntad
minskning av vallarealen kan medföra att en större areal plöjs. Ökad plöjning innebär att lämningar i jordbruksmark riskerar
att skadas. Exempel på sådana lämningar är boplatser, gravfält och bytomter.
Maria Wikman, Riksantikvarieämbetet
Se også: Hotat kulturarv - Riksantikvarieämbetet
Bildet: Två vikingatida spännen från staden Birka på Björkö i Mälaren. Det översta grävdes upp 1917, medan det andra spännet
låg kvar i jorden och utsattes för korrosion fram till 1993. Ökad kloridhalt i jorden påskyndar processen, men även färre
frostmånader ger längre korrosionsperioder. Foto: Anders Nord/RAÄ
